jag gillar bussar annars

när man en tyst och stilla kväll runt halv tio sitter på bussen hem, lyssnar på musik och mest funderar på dagen som vart. Då, då vill man inte bli störd av en massa fulla männsikor som sitter och skriker om deras liv, hur synd det är om dom och så vidare.

Det slår mig hur patetisk detta är. Dom här människorna är alla över 40 år, och ändå låter dom mer än vad 15 åringarna som blivit fjortisfulla på en folköl brukar göra. Dom pratar vitt och brett om hur synd det är om dom, om att dom ska ge sin son en stor smäll om han har druckit när dom har vart borta och om bra dom är på en det ena en det andra. Åh, jag orkar inte!

Jag som bara ville sitta i 40 minuter på min buss. Bara lyssna på musik och tänka på dagen som vart. Jag får istället tvingas byta ut min musik mot fyllababbel från patetisk människor, byta ut mina fina funderingar på mitt underbara liv mot alkohollukten som fräter sönder min hjärna. Och sist men inte minst, jag får sitta och putta bort "herr fullast av alla"s hand från mitt lår. När han sedan däckar mot min axel får jag nog. Puttar bort honom för en sista gång och byter sedan plats i bussen. Startar min musik och tänker vidare på mitt underbara liv.
| |
Upp